Blogg

Fortsätter att se livet ljust, rosa och fluffigt

Eftersom jag kom överens med mig själv i förra blogginlägget att försöka se på det gångna året lite mer positivt än ”som ett förlorat skitår där min hälsena krånglat hela tiden och jag bara blivit i sämre form på alla plan” som jag lätt skulle kunna ha gjort, så kom jag på ytterligare en grej som faktiskt har blivit bättre under 2016: min crosstrainer-teknik.

Numera kan jag bli trött på crosstrainern utan att riskera att trilla av. Alltid något ändå. Jag är fortfarande chanslös gentemot Mät-Mickes crosstrainer-dominans, men något annat hade jag heller inte förväntat mig 🙂

Och på tal om att bli trött på en crosstrainer; i dag körde jag mina första intervaller efter förkylningen. Jag var alltså som sämst 22 och 23 december, jobbade i alla fall, och har dragits med en irriterande hosta ända tills nu. Så först i dag vågade jag testa mina första intervaller på ett par veckor. På crosstrainern. Det var tungt. Så jag hoppas det gjorde nytta. Men jag hostade i stort sett inget, så det var bra.

Imorrn är det premiär för nya koreografier på gymmet; jag kör GRIT Strength och Les Mills Sprint imorrn. Alltid så kul att köra igång det nya så det ser jag fram emot grymt mycket!

Hoppas bara GRIT-formen är lite bättre än förra veckan, när jag i princip körde mitt första pass efter förkylningen när jag instruerade GRIT och Sprint efter vartannat i tät följd. Trots min ”instruktörsvila” – var det pretty helvetiskt.

Nu måste jag sova.

Dagens träning:

Lunch: Crosstrainer intervaller (2 + 1 minuters) + styrka: negativa chins (för att jag vill bli bättre på chins igen) och turkish get ups (för att jobba axelstabilitet)

Kväll: Räknas promenad som träning? Kanske inte, men jag promenerade en dryg timme med grann-Lovisa. Skönt med minusgrader (obs ingen ironi).